Timeless♥ - Kapitel 10

"-Förlåt, lilla älskade minimajs, men nu måste jag äta upp dig." Hon stoppade den snabbt i munnen, och jag trillade nästan av stolen. Några andra i teamet, som satt bredvid, kollade lite konstigt på oss. Men vi brydde oss inte särskilt mycket.

Jag kunde inte sluta skratta på ett bra tag, men när jag äntligen hade börjat andas normalt igen var det ändå svårt att äta vidare, eftersom jag hela tiden tänkte på att jag behövde prata med maten innan jag åt upp den. Inte bra. Tillslut hade jag dock klarat av hela tallriken. Jag sköt ut stolen och tänkte precis ställa mig upp för att gå på toa.




Då kände jag något kallt träffa mitt huvud.

---

"-Nä, vad i?"


Jag hörde hur Eric och Alex sprang iväg, utan att kunna hålla sig för skratt. Jag tänkte precis springa efter de, när jag såg Jennifer. Hela hon var blöt, och brevid henne på bordet stod en tömd hink. Hon blundade och gjorde en grimas när vattnet rann nerför hennes ansikte. Jag fick bita mig i läppen för att själv inte skratta. Sen kände jag på mitt egna blöta hår, och kände hämndlystnaden komma.

Jag tog Jennifers hand och drog snabbt upp henne på fötter.

"-De ska få hämnd."


Hon nickade med ett slugt leende.

"-Så hårt."


Tomas skakade på huvudet när vi sprang iväg från bordet.

"-Det är hårt att turnera med små barn ..." Suckade han men vi skrattade bara, tog hinken och gick in i restaurangen.

"-Vad ska ni göra med den där?" Frågade oss plötsligt killen i baren och jag hoppade till.

"-Inget" Fnissade Jennifer som en liten tioåring och vi fortsatte mot toaletterna där vi fyllde den tomma hinken till bredden med vatten.

"-Lite kul får man väl ha" Skrattade jag.

*

Jag vaknade av att min mobil vibrerade på nattduksbordet. Solen lyste in genom det öppna balkongdörren. Hade vi glömt att stänga den? Antagligen. En varm sommarvind ven in i hotellrummet. Jag sträckte mig efter mobilen.

"-Hallå?" Svarade jag med nyvaken röst.

"-Frukostbuffén stänger om tio minuter, bara så ni vet" Hörde jag Tomas.

"-Mm" Morrade jag och lade på. Jag hade ju sovit så gott ...

"-Eric?" Mumlade jag och flyttade lite närmare honom.

"-Mm, vem var det?" Han öppnade ena ögat.

"-Frukosten stänger om tio minuter" Suckade jag.

"-Frukosten?" Mumlade han halvt sovande, men jag brydde mig inte om att svara utan slöt ögonen och somnade om igen.

*

Åh, ledig dag, var den första tanken som slog mig när jag vid elvatiden klev upp ur den sköna sängen. Eric sov fortfarande djupt, så efter en dusch bestämde jag mig för att gå ut och se mig omkring. Jag drog på mig min jeansjacka, och lämnade sedan hotellrummet med en lapp på nattduksbordet; 'Är ute och ser mig lite omkring. Snart tillbaka, puss'.

Jag gav mig iväg och utforskade området runt hotellet lite. Jag hade inte varit på Gotland så många gånger, men bestämde mig för att inte gå för långt bort från hotellet ensam - mitt lokalsinne var inte det bästa. I ett bageri köpte jag två nybakta, chokladfyllda croissanter och vid ett fruktstånd köpte jag en liten svenska jordgubbar. Med det gick jag glatt tillbaka till hotellet. Jag kollade upp mot vårt rum från gatan och lade märke till att balkongdörren fortfarande stod öppen.

"-Hallå, jag är hemma!" Ropade jag när jag kom in i hotellrummet igen. Ingen Eric syntes till, men jag hörde hur någon borstade tänderna från badrummet.

Jag hittade en vattenkokare ovanför minibar-kylskåpet och satte på vatten för kaffe medan jag väntade på att Eric skulle bli klar i badrummet. Jag lade croissanterna på varsinn näsduk på det lilla bordet på balkongen och sköljde jordgubbarna med vattnet ur en flaska jag hittade i min väska.

"-Godmorgon sömntuta" Log jag när Eric kom ut från badrummet. Han hade ingen tröja på sig, så jag kunde inte låta bli att kasta blickar på hans vältrimmade mage. Han mötte mig i en varm kram.

"-Hej Älskling, har du varit på upptäcksfärd?" Jag kände hur han log mot mitt hår.

"-Jo, det har jag faktiskt, och jag har skaffat frukost" Skrattade jag och drog med honom mot balkongen.

"-Jag ska bara sätta på mig en t-shirt" Han släppte min hand och gick mot klädhögen som låg utspridd över golvet.

"-Äh, det är inte så viktigt" Flinade jag och han log tillbaka medan han började rota bland kläderna.

*

Majas perspektiv:

Jag skulle möta Eric och Milena utanför deras hotell vid femtiden för att sedan visa dom runt lite i Visby. Jag kände igen mig ganska bra eftersom jag tillbringat varje sommar på Gotland sedan jag varit mycket liten. Jag borstade igen mitt hår och kastade en sista blick i spegeln.

"-Jag går nu" Ropade jag till mamma och pappa som satt i köket.

"-Gör så! Ni är välkomna hit sen" Svarade mamma och jag gick till vardagsrummet för att säga hejdå till Madde. Hon låg i soffan och läste. Jag satte mig på soffkanten.

"-Jag vill också följa med" Log hon lite halvt med rynkad panna. Jag kände ett stygn av dåligt samvete.

"-Jag vet ... Men det blir för ansträngande för dig att gå .... Vi kan komma förbi senare, kanske" Jag kysste hennes panna, sa hejdå, och lämnade stugan. Det var hårt att lämna henne hemma varje dag. De tidigare sommrarna hade vi gått omkring på stan tillsammans varje dag, men den här sommaren fick hon knappt lämna stugan. Doktorerna sa att hennes skada behövde vila i minst ett år innan de skulle kunna ge nästa diagnos. Jag suckade tungt och började gå in mot stan.

---

Kapitel 10 då! :) Går snabbt ... Tredje novellen, tänk! Kommentera ♥ Kommer försöka att se till att få upp en liten tävling här snart ... Fina kommentarer ökar alltid chansen att vinna ;) puss! /Nina

Sjukt bra!!! vill ha mer :)

Kan inte sova... Så läste kapitlett ist. Grymt bra! Längtar otroligt mycket till nästa!!! Ni är ju lixom bara bäst! Ni har ju aldrig gjort ett enda lite dåligt kapitel! Helt otroligt asså! Förr kunde man läsa alla kapitel om och om igen men det börjar bli mycket. Tre delar lixom! Och redan på tionde kapitlet!! Oxå fruktansvärt otroligt!! Ni får ALDRIG! Aldrig någonsin glömma att ni är SKIT bra på att skriva, med inlevelse till och mä! Glöm aldrig de! ( har tråkigt bara så ni vet...) :-\

Snälla låt det inte vara den sista novellen :'( Kommer gråta i hela sista kapitlet :(

mer spänning! :D inte för att tjata men det skulle verkligen vara kul :D

UNDERBART! MER MER MER MER MER MER! <3<3<3<3

För det första var det grymt bra och för det andra det går inte och skriva bättre än vad ni gör och för det tredje det var helt gudomligt bra:D:D:D♥♥

SUPERBRA!! :D och en tävling? OOOOOH! xD

haha, då får man försöka kommentera extra fint :) så i fortsättningen kommer nog kommentarerna vara såhär:

Ja, det var en fantastisk upplevelse att läsa den spektakulära novell och jag längtar mycket till nästa :) (tänk er att ni läser det sista lite.. ja, som dom pratade förr i tiden xD) :)<33333333

Kjam<3

OMG super bra snälla sluta inte att skriva, ni e så bra snälla sluta inte vill ha mer mer mer meeeerrrr

Ååååå jäklar vilket sjukt bra kapitel!!!

Ni överträffar ju er själva hela tiden!

Ni e så grymma! :D

Nu ska jag läsa nästa... hihi...