Jag rynkade pannan. Vad kunde de ha pratat om? Jag kollade på Eric, men Thomas grep in.


"-Jo, det är så här, Milena. Vi har insett att du har enorm talang..." Han kollade på Eric, som nickade, och vände sig sen mot mig igen. "-Och... vi undrar om du kanske skulle vilja göra en skiva?"




Jag kunde inte tro mina öron.



"-Va!?"

---

Jag kunde inte riktigt få in tanken i mitt huvud. Vad menade de? Innan jag riktigt hade hunnit tänka efter, började min mun protestera av sig själv.


"-Va??? Nej!" spottade jag ur mig.


Det syntes att de blev förvånade. Det här var nog inte vad de hade väntat sig. Jag slog handen för munnen när jag insåg att jag måste ha sårat dem. Jag kollade först på Eric, sen på Tomas. Jag hade rätt. Jag sänkte blicken.


"-Förlåt..." Jag kollade ner på mina händer. "-Det kom bara lite oväntat."


Eric kollade tveksamt på mig. Tomas kollade misstroget på mig.


"-Vi trodde det var vad du ville..." Han kollade på Eric, som inte verkade kunna bestämma sig för vad han skulle säga. Jag tog mig samman, tvingade mig själv att skärpa mig. Välj dina ord noga nu, uppmanade jag mig själv. Det var väldigt viktigt att de inte missförstod mig nu.


"-Jo... asså, nej. Eller jo..." Jag försökte samla mig. "-Det var inte meningen att såra er... Det är bara det att... Det är ju du som är sångaren. Jag vill inte ta något ifrån dig." Jag vände mig mot Eric.


Helt oväntat började han skratta. Jag kollade förvånat på honom. Han kollade ömt på mig.


"-Så det är DET du oroar för dig??" Han skrattade lättat, och jag riktigt såg hur en sten föll från hans hjärta. Han släntrade fram till soffan och satte sig brevid mig. Sen la han en arm runt mina axlar och viskade:


"-Så länge du finns kan inget tas ifrån mig."


När han sa de kände jag hur jag äntligen kunde andas ut. Jag lutade mitt huvud mot hans axel, och fick ur mig ett tyst:



"-Tack."

---

Förlåt för ett superkort kapitel:S Känner inte att jag kan skylla på för lite tid... Men det blir inte alltid som man har tänkt sig. Som ni kanske har märkt är vi inte riktigt i toppform just nu, men vi försöker verkligen att uppdatera, och hålla bloggen vid liv, och att den ska vara kul för er att läsa. Men som ni vet blir vi sjukt peppade av alla underbara kommentarer ni ger oss./Wanja♥