At the Break of Dawn...♥ - Kapitel 10

Nu när jag kände mig bättre... kom jag på att jag kanske skulle utforska ön lite. Fast jag hade haft två hela veckor på mig hade jag inte ens tänkt tanken att göra det tidigare. Jag hade inte haft orken. Hur som helst, det var definitivt på tiden att göra det.

Så fort jag hade kommit längre in i den täta skogen, märkte jag att den var ännu större än jag hade trott. Mycket större. Jag hoppades att jag skulle hitta tillbaka till stranden. Om det nu skulle spela någon roll.

Jag strosade omkring en stund, och såg plötsligt... något som skulle förändra allt.

---

Milenas perspektiv, Stockholm:

När jag ett par timmar senare gick ut i duggregnet kände jag mig gladare än jag gjort på länge. Jag var på väg mot Roxy Recordings för att möta Thomas, Erics mananger. Vi skulle tillsammans göra klart Erics nästan klara album och ge ut det, till hans minne. För det var han värd.

När jag kom fram till studion kom Thomas och öppnade.

"-Hej Milena" Han gav mig en kram och log brett.

"-Kom in" Vi gick in i studion.

"-Hur hade du tänkt det här?" Fortsatte han och satte sig vid datorn.

"-Jo .. Eller .. Jag skulle vilja göra klart skivan" Jag kände hur min röst skar sig lite när jag sa det men jag tog ett andetag och fortsatte tyst.

"-Jag har skrivit klart låten .. Jag vet inte om den är bra, eller dålig, den kanske inte alls är så som ni har tänkt er .." Jag kände hur jag pratade för snabbt och Thomas avbröt mig.

"-Den är säkert bra! Låt höra" Han ställde sig upp och hämtade gitarren som stod i hörnet av rummet.

"-Ska jag spela ..?" Jag tog emot gitarren och bet mig i läppen.

"-Det är det man brukar göra på gitarrer ja" Han log och satte sig till rätta med blicken mot mig. Jag kände mig nervös. 'För Eric' tänkte jag tyst och började dra akorden på introt. Jag slöt bort omvärlden för en stund och spelade så som jag gjort hemma i lägenheten på förmiddagen.

*

"-Milena, jag vet inte riktigt vad jag ska säga" Jag såg att Thomas ögon var blanka.

"-Vart det så dåligt?" Jag kände hur jag ville sjunka genom marken. Tänk om det sög?

"-Nej, tvärtom!! Ser du, jag fick gåshud .." Han visade sin arm. Det var sant. Jag kände hur mina kinder rödnade.

"-Det var underbart! Du måste spela in den här, så publicerar vi albumet" Han kollade på mig och log.

"-Men, det är ju Eric som .." Tänk om hans fans skulle hata mig? Tänk om jag bara förstörde?

"-Det här ordnar sig ... Jag hade aldrig tänkt att det skulle bli någonting! Det blir det tack vare dig, Milena!" Han såg på mig och sedan på datorn där han satte på Hotter Than Fire, som hann bli klar innan olyckan.

"-Det var för synd att allt det här skulle hända honom .. Han var en sån bra och talangfull kille" Thomas suckade djupt.

'Shes cooler then ice, flier then wind, hotter than fire . This is the night, im burning whit it, shes hotter than fire' När jag hörde Erics röst kände jag hur sorgen kom tillbaka, och tårarna börja krypa upp ur halsen på mig igen. Vad fan gjorde jag här? Trodde att jag kunde fylla tomrummet och göra klart allt det Eric börjat på? Nej.

"-Jag .. jag måste nog gå" Mumlade jag och tog på mig jackan. Om jag skulle vara här längre skulle jag nog riskera att börja gråta. Allt detta påminnde mig för mycket om Eric. Thomas stängde av musiken.

"-Men du kan väll komma i veckan .. Vi fixar det här tillsammans, eller hur?" Han log lite halvt mot mig.

"-Mm, aa, absolut" Jag såg ner i golvet.

"-Och du, du är okej va?" Thomas ställde sig upp för att säga hejdå.

"-Jadå, oroa dig inte" Jag pressade ur mig ett falskt leende.

*

När jag kom ut ur den varma studion drog jag efter andan. Jag klarade verkligen inte så här mycket. Långsamt började salta tårar droppa ner för mina kinder. Jag satte mig på en bänk utanför Ica och såg hur solen höll på att gå bakom husen. 'Eric, jag behöver dig' viskade jag tyst, gråtande. 'Jag behöver dig så jävla mycket, du får inte lämna mig så här, för jag kan inte leva utan dig'.

Jag satt på bänken i duggregnet en stund för att lunga ner mig. Plötsligt började min mobil durra. Okänt nummer. Vem kunde det vara?

"-Hallå" Svarade jag. Det klassiska standartsvaret när det var dolt nummer.

"-Hej snygging, minns du mig?" Jag kände en obehaglig känsla av att jag kände igen rösten.

"-Nej. Jag vet inte vem du är." Svarade jag stelt och började ta stegen mot lägenheten.

"-Klart du gör, pure, igår kväll?" Nu kunde jag plötsigt orientera mig. Det var han. Killen jag kysst, så där random, bara för att glömma allt.

"-Vad vill du? Och hur fan har du fått tag i mitt nummer?" Jag lät inte så arg som jag hoppats på.

"-Lungna ner dig sötnos, lust att ses, vill du inte bara för en stund .. för att glömma?" Han skrattade dovt. Mina tankar gick snabbt. 'Det betyder inget, inte någonting, men jag måste bara få glömma för en sekund. Eric, du måste förlåta mig sen, lova det ...'

"-Visst, vart ska vi ses?" Jag kände inte igen min röst när jag sa det.

---

Nej vad håller hon på med??!! Det här blir inte lätt för henne! Grymt kapitel kan vi snälla få ett till? <3

OMG lika bra som alltid!!!!!!!!!!!!!!! älskar er

neeeeej hon får inte göra det!!!! :) ett till idag snäääääääälla ;) <3

ÅH VA BRA KAPITLET VAR! <3 Shit, jag fick tårar i ögonen, MER! Vill så gärna veta hur det går.. :) <3 NI ÄR BÄST!

NEEEEEEEEEEEJ!!!!!!! HON FÅR INTE VARA MED NÅN ANNAN!!? och föresten... VAD HAR ERIC HITTAT SOM SKA FÖRÄNDRA ALLT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!????SNÄÄÄÄÄÄÄÄLLA ett kapitel till ikväll!!??? PLEASE!!!!!!!? :DDDDD<333333333333

STORA KJAMAR<333

JÄTTE BRA!!!!!!!

Okej. Jag. Kan. Inte. Andas. Snälla, kan jag få mer?! Ni har utvecklats enormt sedan början av den förra novellen, och jag kan berätta för er att jag älskar det! Ni är helt underbara, och jag kommer fortsätta att läsa så länge ni skriver. Love! <3

Snälla mer jag klara inte av att vänta

Ni är grymt duktiga på att skriva, fortsätt så! :)

NEEJ!! hin får inte göra så!! SNÄLLA skriv ett till i dag jag klara inte av att vänta tills imorgon!! <3

P.S Ni är grymt duktiga på att skriva <3

alltsåååååå neej! :( <3 nu får ni ta och ge er jag vill verkligen inte att melina ska vara otrogen! ;( gymt kapitel annars <3

Älskar din blooggg! :D