So put your hearts in the air...♥ -Kapitel 66
"-Jag älskar dig mer" Han kysste mig passionerat och lyfte upp mig i sin famn. Jag slingrade mina ben runt honom och flätade in fingrarna i hans mörka hår. Det känndes som jag aldrig ville släppa honom, bara stanna i hans famn för alltid och kyssa hans underbara läppar. Allt annat stannade, och vi glömde allt runtomkring. Det var inte mycket folk runtomkring där vi stod, men jag hörde någons röst en bit bort.
"-Ska vi gå någon annan stans?" Viskade Eric i mitt öra och jag fnissade tyst..
"-Mm" Jag kände Eric le mot mitt hår. Han lyfte upp den lilla påsen och skorna från marken och bar mig bort till en liten glänta under några palmer där en vit hängmatta var upphängd mellan två palmer där han satte ner mig.
"-Är inte den här hängmattan någons?" Log jag.
"-Vår" Log Eric kaxigt och drog ner mig till sig i hängmattan.
*
"-Eric!" Jag hörde honom nästan inte genom vågorna som brusade högt. Vi satt på varsin vattenskoter en bra bit ut till havs, och hela jag var blöt av saltvatten. Eric hörde mig, trots avståndet på ca femtio meter, och jag såg hur han vände och tryckte på gasen.
"-Hur går det?", frågade han när han hade kommit fram till mig. Jag log och svarade:
"-Lite vingligt." Han skrattade, och jag lade till: "-Men du måste erkänna att det är sjukt kul!" Han nickade.
"-Visst är det! Jag provade det i somras innan en konsert också, men det är ju ingenting emot det här." Jag visade ut med handen mot havet, och jag förstod precis vad han menade. Jag kollade ut över det blåa vattnet, och blev plötsligt överraskad av en våg som slog över mig från sidan.
"-AAAAHHH!!!!" Jag trodde precis att jag skulle ramla ner bland vågorna, när jag kände ett grepp om min överarm. Eric drog upp mig igen så att jag kunde ta tag i styret.
"-Det där kunde ha gått illa." Han kollade oroligt på mig. Han körde in alldeles intill mig så att han kunde sträcka över och smeka min kind. "-Var försiktig." Jag tänkte precis säga att det gick ju bra, men som vanligt när Eric rörde vid mig fick jag svårt att tänka. Jag kände hur jag drogs till honom, och hur jag vände mig så att jag satt på snedden av skotern. Jag tog tag i Erics hand och drog mig närmare honom, fast våra skotrar redan var så nära varandra det bara gick. Resultatet blev att jag till slut satt i Erics knä. Han kupade sina händer om mitt ansikte, och det enda jag kände sen var våra läppar som rörde sig i takt med vågorna. Jag flätade in mina fingrar i Erics underbara svarta hår som var lätt strävt av det saltvatten som havet stänkt upp på oss, och han strök mig mjukt längs ryggraden. Plötsligt stelnade han till, och jag tittade förvånat upp på honom.
"-Milena!" Han kollade lite tvekande på mig. "-Din skoter har rymt." Jag vände mig, om, och vad såg jag?
Där skotern för en liten stund sen hade stått och guppat på vågorna, syntes nu bara blått, skummande vatten. Och ingen skoter.
"-Fan..." Jag kollade mig nervöst omkring. Fan... Det skulle inte var särskilt kul om vi kom tillbaka till uthyrningen med bara en skoter. Plötsligt såg jag den.
"-Där!" Ungefär hundrafemtio meter bort, längre ut till havs, såg jag något rött. Hur hade den hunnit så himla långt? Det var väl bara några sekunder sen jag hade lämnat den? Eller...?
Jag avbröts i mina tankar när Eric tog tag om min axel.
"-Kom! Vi måste skynda oss innan den fortsätter längre ut till havs!" Han tog tag om styret, och jag satte mig så snabbt jag kunde tillrätta bakom Eric och virade armarna om hans midja. Jag lutade kinden mot hans rygg, och sen kände jag hur vinden tog tag i mitt hår och ven runt mitt ansikte medan vi flög över vattnet.
"-Ta över här." Jag hörde Erics röst, och fattade först inte vad han menade, men såg sen styret som han fortfarande höll i med ena handen. Jag tog snabbt tag om det med båda händerna, och i nästa sekund såg jag Eric som dök i vattnet. Efter några sekunder hade han fortfarande inte dykt upp, och jag började bli lite orolig. Jag tog ett djupt andetag och ropade:
"-Eric? Eric!" Jag kollade mig ängsligt omkring.
Plötsligt såg jag något svart brevid den andra skotern, och strax efter några starka armar som tog tag i sitsen och drog sig upp. Sen satt Eric där, med ett stort smile i ansiktet. Jag kollade lättat och förebrående på honom på samma gång.
"-Var tog du vägen!! Jag blev jätteorolig!" Han skrattade, och sände iväg ett bländande leende.
"-Jag såg en fin krabba. Var tvungen att hälsa på den." Jag skrattade, och skakade på huvudet.
"-Du är för söt." Han körde till mig med skotern.
"-Ska du säga."
*
"-Bye!" Gubben som hyrde ut vattenskotrar vinkade energiskt till oss när vi var på väg att gå. Vi hade precis lämnat in de, och de verkade gilla oss, så vi fick ganska mycket rabatt. Det var väldigt skönt att ingen kände igen Eric här. Vi kunde liksom gå omkring helt fritt på ön, och göra vad vi ville utan att dra onödigt mycket uppmärksamhet till oss. Det hade aldrig funkat hemma i Sverige.
"-Där ser du. På grund av att du var så söt fick vi köra vattenskoter för halva priset." Eric petade till mig på axeln, och log kaxigt.
"-Aaah, precis." Jag boxade till honom löst i sidan. Han höll upp handflatorna som försvar, och försökte se oskyldig ut.
"-Jodå, såg du inte hur han där flörtade med dig? Om inte jag hade varit med hade han nog slängt sig över dig." Han kollade sig över axeln, och jag kunde inte låta bli att skratta.
"-Tur att du var med mig då." Han skrattade, och la sin arm runt mina axlar.
"-Ja, jag tänker inte precis låta någon ta dig ifrån mig. Du är bara min." Han log kaxigt, och kysste mig på hjässan. Jag visade det inte, men inuti blev jag gladare än han kunde ana. Jag lutade huvudet mot hans axel medan vi gick på den något fuktiga, med stenplattor belagda gången, som ledde tillbaka till området där restaurangen, receptionen och lite fler grejer fanns.
*
Eftersom vi fortfarande bara hade badkläder på oss, bestämde vi oss för att gå hem en snabbis och byta om innan vi gick och åt kvällsmat. Det skulle vara ett inhemskt band som spelade ikväll, och finklädsel var ansagd. Jag bytte outfit flera gånger innan jag kunde bestämma mig. Tillslut blev det en tunn, vit långklänning med axelband.
"-Ser det bra ut så här?" Jag kollade mig i spegeln en sista gång. Eric skrattade.
"-Du är jättevacker, älskling." Jag tog tag om mitt hår och satte upp det i en lös tofs, men ångrade mig sen och släppte ut det igen. Det fick hänga löst. Plötsligt hörde jag Eric småskratta bakom mig. Jag vände mig om.
"-Vad är det?" Han drog handen genom håret.
"-Det är bara lite komiskt, att ni tjejer kan stå typ en timme framför spegeln, när man bara ska gå och äta middag. Jag behövde högst fem minuter." För att jag inte skulle ta illa upp, lade han till: "-Men jag måste säga att du är sjukt snygg ikväll." Jag log, och kände hur orden sände en varm stöt genom hjärtat. Jag mönstrade Eric. Han hade på sig en snygg, svart kostym, och såg ut som en modell. Under det hade han på sig en vit skjorta.
"-Kommer du?" Jag gav spegeln en sista blick, och gick sedan fram till Eric, som la sin arm runt min midja.
"-Ja. Redo?" Han log mot mig och kysste mig mjukt.
"-Redo."
Sådärja!:D Som ni vet så är det inte alls så långt kvar på den här novellen... Så passa på att kommentera, kommentera, kommentera!!! Fast nästa kommer ju i och försig också ganska snart... LoveYa!/Wanja♥
Snälla, snälla, jag har sett att vi har haft 50 unika läsare, kan inte alla ni som läser SaadeStoories bara lämna en pytteliten kommentar. Så att vi vet att ni finns xD Pusssssss ;*♥
*
"-Eric!" Jag hörde honom nästan inte genom vågorna som brusade högt. Vi satt på varsin vattenskoter en bra bit ut till havs, och hela jag var blöt av saltvatten. Eric hörde mig, trots avståndet på ca femtio meter, och jag såg hur han vände och tryckte på gasen.
"-Hur går det?", frågade han när han hade kommit fram till mig. Jag log och svarade:
"-Lite vingligt." Han skrattade, och jag lade till: "-Men du måste erkänna att det är sjukt kul!" Han nickade.
"-Visst är det! Jag provade det i somras innan en konsert också, men det är ju ingenting emot det här." Jag visade ut med handen mot havet, och jag förstod precis vad han menade. Jag kollade ut över det blåa vattnet, och blev plötsligt överraskad av en våg som slog över mig från sidan.
"-AAAAHHH!!!!" Jag trodde precis att jag skulle ramla ner bland vågorna, när jag kände ett grepp om min överarm. Eric drog upp mig igen så att jag kunde ta tag i styret.
"-Det där kunde ha gått illa." Han kollade oroligt på mig. Han körde in alldeles intill mig så att han kunde sträcka över och smeka min kind. "-Var försiktig." Jag tänkte precis säga att det gick ju bra, men som vanligt när Eric rörde vid mig fick jag svårt att tänka. Jag kände hur jag drogs till honom, och hur jag vände mig så att jag satt på snedden av skotern. Jag tog tag i Erics hand och drog mig närmare honom, fast våra skotrar redan var så nära varandra det bara gick. Resultatet blev att jag till slut satt i Erics knä. Han kupade sina händer om mitt ansikte, och det enda jag kände sen var våra läppar som rörde sig i takt med vågorna. Jag flätade in mina fingrar i Erics underbara svarta hår som var lätt strävt av det saltvatten som havet stänkt upp på oss, och han strök mig mjukt längs ryggraden. Plötsligt stelnade han till, och jag tittade förvånat upp på honom.
"-Milena!" Han kollade lite tvekande på mig. "-Din skoter har rymt." Jag vände mig, om, och vad såg jag?
Där skotern för en liten stund sen hade stått och guppat på vågorna, syntes nu bara blått, skummande vatten. Och ingen skoter.
"-Fan..." Jag kollade mig nervöst omkring. Fan... Det skulle inte var särskilt kul om vi kom tillbaka till uthyrningen med bara en skoter. Plötsligt såg jag den.
"-Där!" Ungefär hundrafemtio meter bort, längre ut till havs, såg jag något rött. Hur hade den hunnit så himla långt? Det var väl bara några sekunder sen jag hade lämnat den? Eller...?
Jag avbröts i mina tankar när Eric tog tag om min axel.
"-Kom! Vi måste skynda oss innan den fortsätter längre ut till havs!" Han tog tag om styret, och jag satte mig så snabbt jag kunde tillrätta bakom Eric och virade armarna om hans midja. Jag lutade kinden mot hans rygg, och sen kände jag hur vinden tog tag i mitt hår och ven runt mitt ansikte medan vi flög över vattnet.
"-Ta över här." Jag hörde Erics röst, och fattade först inte vad han menade, men såg sen styret som han fortfarande höll i med ena handen. Jag tog snabbt tag om det med båda händerna, och i nästa sekund såg jag Eric som dök i vattnet. Efter några sekunder hade han fortfarande inte dykt upp, och jag började bli lite orolig. Jag tog ett djupt andetag och ropade:
"-Eric? Eric!" Jag kollade mig ängsligt omkring.
Plötsligt såg jag något svart brevid den andra skotern, och strax efter några starka armar som tog tag i sitsen och drog sig upp. Sen satt Eric där, med ett stort smile i ansiktet. Jag kollade lättat och förebrående på honom på samma gång.
"-Var tog du vägen!! Jag blev jätteorolig!" Han skrattade, och sände iväg ett bländande leende.
"-Jag såg en fin krabba. Var tvungen att hälsa på den." Jag skrattade, och skakade på huvudet.
"-Du är för söt." Han körde till mig med skotern.
"-Ska du säga."
*
"-Bye!" Gubben som hyrde ut vattenskotrar vinkade energiskt till oss när vi var på väg att gå. Vi hade precis lämnat in de, och de verkade gilla oss, så vi fick ganska mycket rabatt. Det var väldigt skönt att ingen kände igen Eric här. Vi kunde liksom gå omkring helt fritt på ön, och göra vad vi ville utan att dra onödigt mycket uppmärksamhet till oss. Det hade aldrig funkat hemma i Sverige.
"-Där ser du. På grund av att du var så söt fick vi köra vattenskoter för halva priset." Eric petade till mig på axeln, och log kaxigt.
"-Aaah, precis." Jag boxade till honom löst i sidan. Han höll upp handflatorna som försvar, och försökte se oskyldig ut.
"-Jodå, såg du inte hur han där flörtade med dig? Om inte jag hade varit med hade han nog slängt sig över dig." Han kollade sig över axeln, och jag kunde inte låta bli att skratta.
"-Tur att du var med mig då." Han skrattade, och la sin arm runt mina axlar.
"-Ja, jag tänker inte precis låta någon ta dig ifrån mig. Du är bara min." Han log kaxigt, och kysste mig på hjässan. Jag visade det inte, men inuti blev jag gladare än han kunde ana. Jag lutade huvudet mot hans axel medan vi gick på den något fuktiga, med stenplattor belagda gången, som ledde tillbaka till området där restaurangen, receptionen och lite fler grejer fanns.
*
Eftersom vi fortfarande bara hade badkläder på oss, bestämde vi oss för att gå hem en snabbis och byta om innan vi gick och åt kvällsmat. Det skulle vara ett inhemskt band som spelade ikväll, och finklädsel var ansagd. Jag bytte outfit flera gånger innan jag kunde bestämma mig. Tillslut blev det en tunn, vit långklänning med axelband.
"-Ser det bra ut så här?" Jag kollade mig i spegeln en sista gång. Eric skrattade.
"-Du är jättevacker, älskling." Jag tog tag om mitt hår och satte upp det i en lös tofs, men ångrade mig sen och släppte ut det igen. Det fick hänga löst. Plötsligt hörde jag Eric småskratta bakom mig. Jag vände mig om.
"-Vad är det?" Han drog handen genom håret.
"-Det är bara lite komiskt, att ni tjejer kan stå typ en timme framför spegeln, när man bara ska gå och äta middag. Jag behövde högst fem minuter." För att jag inte skulle ta illa upp, lade han till: "-Men jag måste säga att du är sjukt snygg ikväll." Jag log, och kände hur orden sände en varm stöt genom hjärtat. Jag mönstrade Eric. Han hade på sig en snygg, svart kostym, och såg ut som en modell. Under det hade han på sig en vit skjorta.
"-Kommer du?" Jag gav spegeln en sista blick, och gick sedan fram till Eric, som la sin arm runt min midja.
"-Ja. Redo?" Han log mot mig och kysste mig mjukt.
"-Redo."
Sådärja!:D Som ni vet så är det inte alls så långt kvar på den här novellen... Så passa på att kommentera, kommentera, kommentera!!! Fast nästa kommer ju i och försig också ganska snart... LoveYa!/Wanja♥
Snälla, snälla, jag har sett att vi har haft 50 unika läsare, kan inte alla ni som läser SaadeStoories bara lämna en pytteliten kommentar. Så att vi vet att ni finns xD Pusssssss ;*♥
Kommentarer
Postat av: Jennifer, Inte dansaren i Erics band ;)
KOMMENTAR! ;D
Men ett underbart kapitel<3 FULLSTÄNDIGT ÄLSKADE DET :D<333
och jag HOPPAS att nästa kapitel kommer ganska snart ;)
STORA KJAMAR<33
Postat av: Marre!
Japp här har ni mej! Längtar mer till nästa kapitel änn till jul! <3
Postat av: Anonym
jag vill INTE att den här novellen ska ta slut som tur va kommer det ju en ny men kommer det vara en paus mellan de båda novellerna för då kommer jag inte överleva!!! den här novellen borde garanterat komma ut på bok!!! men den komentaren på inlägget innan undra om det är eric... fatta va coolt de skulle va... för om ni får en signerad skiva så ee de ju typ han. men gu va långt de blev tänkte ju ba skriva en kort komertar sry....
Postat av: Marina
Ni är bäääst! Längtar ihjäl mig tills nästa kapitel!:)<3
Postat av: Elin
Så sjukt spännande och bra kapitel!! Jag fattar inte hur ni gör? Ni är VÄRLDENS bästa!!<3 En riktig stor bamsekram till er <3
Postat av: Josefin
Gud va bra ni är! Man ser liksom allt framför sig hela tiden när ni skriver och det är skitbra! <3 PUSS!
Postat av: emmaasvanberg<3
Ni skriver verkligen sjukt bra! =)
Trackback
