So put your hearts in the air...♥ -Kapitel 38

Efter många timmar kom vi fram till Helsingborg, och tog en taxi hem till Erics mamma. Han berättade för taxichauffören vart vi skulle, och satte sig sen i baksätet med mig. Efter en liten stund, kanske en kvart eller så, var vi framme, Eric betalade, och vi gick ur taxin. 

Eric tog min hand och ledde mig fram till dörren. Det var ett fint litet gulmålat radhus, och jag älskade det. Jag undrade om Eric hade bott här som liten? Jag fick fråga honom senare. 

"-Är du redo?" Eric avbröt mina tankar. Jag kollade upp på honom.

"-Japp." jag kände mig bara lite nervös, och Eric kramade om mig en gång till innan han knackade på. Efter några sekunder hörde jag steg och sen hur dörrklinkan trycktes ner...

---

"-Nämen hej" Erics mamma gav honom en lång kram, och över hans axel fick hon plötsligt syn på mig.

"-Vem har vi här?" Hon verkade förvånad, men samtidigt glad. Jag kastade en blick på Eric. Han hade inte talat om att jag skulle med.

"-Jo just det ... Mamma, det här är Milena, min flickvän" Eric la armen om mig och log varmt.

"-Åh, hej Milena, vad kul att se dig. Marlene." Hon skakade min hand.

Vi hängde av oss och gick in. Det var ett fint hus. Litet, men fint. I köket hade Marlene, Erics mamma, dukat upp mat och vi slog oss ner vid bordet.

"-Vad kul att ni kommer och hälsar på" Sa hon, och började servera den goddoftande gratängen som stod på bordet.

"-Det var så länge sedan..." Hon log mot Eric. Det var kul att se glädjen i Eric, när han fick träffa sin mamma igen. Jag hade aldrig förut tänkt på hur sällan de egentligen sågs när Eric bodde i Stockholm.

"-Verkligen gott" Fick jag ur mig för att bryta tystnaden.

"-Tack!" Marlene skrattade och tog en tugga av maten.

"-Ja, jag har saknat din mat mamma" Eric hade redan nästan ätit upp, och sträckte sig för att ta en till portion.

"-Har du inte fått i honom lite vett med matlagningen?" Marlene höjde ena ögonbrynet.

"-Eric är superbra på att laga mat ju!" Jag skrattade.

"-Han försöker nog imponera på dig ser du" Jag var glad att Erics mamma var så avslappnad när jag var med.

*

"-Ni kan ta era grejer upp om ni vill" Marlene pekade på en öppen dörr ovanför trappen.

"-Tack..." Jag tänkte precis sträcka mig efter min resväska men Eric hade redan tagit en i varje hand och var på väg upp för trappan. Jag suckade, Marlene skrattade och vi gick allihopa till gästrummet på övervåningen.

Rummet var klätt i ljusa tapeter och mitt i rummet stod en dubbelsäng med vitt överkast.

"-Vill ni att jag ska dra in en extramadrass också...?" Marlene tog ett kliv ut ur rummet.

"-Nejnej, tack mamma, men det går bra, vi är vana" Jag kände att jag rodnade när Eric avfyrade ett kaxigt leende mot mig.

"-Haha, okej, säg till om ni behöver nått" Eric gick fram och gav sin mamma en lång kram.

När jag och Eric hade hjälpt Marlene med disken gick jag till vårt rum och hämtade min nessesär ur min väska.

"-Är det okej om jag tar en dusch?" Frågade jag  Marlene som stod i köket och torkade sina händer.

"-Självklart, känn dig som hemma!" Jag gick till badrummet under trappen, klädde av mig och gick in i duschen. När jag stod under det strömmande vattnet tänkte jag efter. Hallå? Jag var i Eric Saades mammas hus? Det kändes inte konstigt längre, det kändes inte som om det inte var sant längre när jag var med Eric. Det kändes helt enkelt bara rätt.

Jag klev i ett par mjukisbyxor och tog på mig ett oversizelinne, satte upp mitt hår och gick ut. Eric och Marlene satt och pratade och skrattade i soffan.

"-Vänta lite, jag har dom här någonstans..." Marlene plockade ner något från hyllan som såg ut som ett fotoalbum. Eric såg mig i dörröppningen.

"-Kom" Han sträckte ut sin hand och jag kom och satte mig brevid honom i soffan.

"-Jo, det är Erics fotoalbum..." Log Marlene och bläddrade till andra sidan, där det var ett gammalt skolfoto av Eric. Eric skrattade och drog handen genom håret.

"-Gud vad du är lik dig" Log jag och Eric la armen om mig.

"-Ja... Kolla här då" Marlene bläddrade ett par blad - till en bild av Eric som tre-fyra åring. Han var för söt. Jag kunde inte låta bli att fnissa.

"-Vad skrattar du åt då?" Eric rufsade till mitt hår.

"-Meh" Jag släppte ut tofsen, som nu ändå var förstörd. Eric skrattade och gav mig en ursäktande blick.

Vi bläddrade igenom albumet. Det var så många söta bilder på Eric. Marlene verkade så glad över att vi var här, och det kändes bra. Vi kom till en bild där Eric stod brevid en blond tjej.

"-Vem är det?" Frågade jag och pekade på blondinen.

"-Det är min helsyster, Lina, jag tänkte vi kanske skulle hitta på något med henne någon dag vi är här?" Sa Eric och Marlene tyckte det lät som en bra idé. Jag instämde.

"-Om det är okej, så träffar vi också några av mina gamla vänner... Om det är okej för dig alltså" Han såg på mig.

"-Men självklart, det är ju superkul" Svarade jag.

"-Jag kommer ju behöva jobba och så, men det förstår ni ju" Sa Marlene och vi bläddrade vidare i albumet.

"-Det är klart, mamma. Det är så kul att vi kunde komma hit ändå!" Eric la en hand på hennes axel.

"-Ni är alltid välkomna".

Det var så kul att se Eric när han var med sin mamma. Han var helt annorlunda. Inte alls den kändis-kille många förväntar sig. Det kändes som han var vilket kille i tjugoårsåldern som helst... Fast såklart den mest underbara av sorten.

---

KOMMENTERA !! ♥ Säger det ännu en gång, tack för alla supersöta kommentarer! Vi blir superglada, och det är det som ger oss lust att skriva :) Kommer förhoppningsvis ett till kapitel senare idag! /Nina

Ja snälla den här novellen är den bästa jag läst så skriv så mycket ni orkar!!!

Åh gud va härligt kapitel! :) <3 JA FLEEEEER IDAG! Kan inte vänta, jag spricker snart. Asså jag måste bara fråga? Hur kan man vara så himla bra som ni är?! Det är helt otroligt. :-) Världens kram till er! <3

Vad mysigt de skulle vara att sitta och läsa ett till kapitel i kväll så gärna :)Ni är underbara!

Idag vill jag tacka för stödet ni ger mig. Genom att läsa skärmar jag av det hemska som händer i mitt liv...

Herregud vad härligt kapitel!! Hur kan ni vara så bra=)Ni är bara så underbara!! Vill ha mer kapitel nu<3<3 Kramar till er underbara människor <3<3=)