Timeless♥ - Kapitel 44
Konserten var riktigt bra. Killen var sjukt duktig måste jag säga. Han hade sången, dansen, och definitivt utstrålningen. Jag förstod att jag hade varit så obsessed av honom när jag var yngre.
Eric sa inte så mycket under konserten, utan stod mest med armarna runt mig medan alla JB-fans runt omkring skrek och sjöng med i alla låtar. Som tur fäste ingen särskilt stor uppmärksamhet vid oss. Det var skönt att slippa en massa frågor och bara ta det lungt.
Konserten flöt på och började lida mot sitt slut. Jag stod just och tänkte på hur härligt men ändå samtidigt lite jobbigt det måste vara med så mycket fans, när jag kände en hand på min axel. Som inte var Erics.
Jag vände mig långsamt om.
"-Vill du bli One Less Lonely Girl?"
Kvinnan som stod framför mig kollade på mig. Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Tjejer runt om mig vände sig om och några brast direkt i gråt, att det blivit jag - och inte dom.
"-Javisst" Fick jag lite halvengengerat ur mig och skrattade innan jag gav Eric en varm blick och följde med kvinnan. Hundratals tjejer i fjorton-femtonårs åldern skrek runt omkring mig när kvinnan visade mig vart jag skulle gå. Jag hann inte tänkte speciellt mycket alls innan jag kände hur två biffiga securityguards lyfte mig över ett stängsel. Jag fattade inte riktigt vad som hände, om jag skulle skratta, skrika eller gråta ... Jag log bara brett när jag mötte riktiga Justin Biebers ögon på scenen, när jag leddes mot en stol på scenens mitt. Antagligen var det rätt ovanligt att inte en tjej grät när hon blev upptagen på scen, för jag möttes av tusentals förvånade ansikten från publiken. Dels kanske för att de kände igen mig, men också för att jag antagligen inte alls såg speciellt hysterisk ut. Jag log för mig själv när Justin gick runt min stol.
There's gonna be one less lonely girl
One less lonely girl
There's gonna be one less lonely girl
One less lonely girl
One less lonely girl
There's gonna be one less lonely girl
One less lonely girl
If you let me inside of your world
There's gonna be one less lonely girl
Yeah, only you shawty
There's gonna be one less lonely girl
Yeah, only you shawty
Allt kändes bara så perfekt i den stunden. Allt som alla tjejer drömde om hade jag - Jag såg Eric, världens underbaraste pojkvän, i publiken. Runt omkring honom såg jag fullt av kända personer jag bara drömt om att få ta en bild med för ett år sedan, men nu i princip kände. Långt bak i publiken såg jag plötsligt en vinkade Thea. Jag hade underbara vänner, och en underbar familj. Jag hade ett drömyrke, som sångerska, och ett underbart mangement. Nu var jag på en Justin Bieber konsert - och just nu sjöng han för mig. Några glädjetårar rann ner för mina kinder och jag satte handen för munnen, och på något sätt såg Justin nästan lättad ut. Man borde väl gråta om man blev One Less Lonly Girl?
If you let me inside of your world
There's gonna be one less lonely girl
Yeah, only you shawty
There's gonna be one less lonely girl
Yeah, only you shawty
Han höll ut de sista tonerna, jag log och han kom emot mig. Kvinnan gav mig en bukett blommor och innan jag hann inse situationen kramade Justin i en lång kram.
"-Sweetie, whats your name?" Viskade han i mitt öra. "-Milena, huh?"
Tiden stannade upp en stund. Hur kunde Justin Bieber veta vad jag hette? Jag nickade bara ett svagt "Yes" innan han ropade ut i publiken.
"-A large applause for Milena!" Den enorma applåden som störtade emot mig påminnde mig om sommarens alla konserter. Den lyckliga känslan av att folks uppmärksamhet för en gångs skull var riktad på en. Men för mig var det inte bara idag jag fick en stor applåd, som det säkert varit för resten av tjejerna i folkskaran.
*
"-Över dina förväntningar?" Log han och lade armen om mig.
"-Haha, gud ja" Jag hade inte riktigt fått in det i huvudet än att jag nyss varit uppe på scenen. Allt som hade hänt det senaste året hade jag knappt fått in i huvudet egentligen. Vissa ögonblick, som nu, kändes som drömmar som jag när som hellst skulle kunna vakna upp i - men när jag kände värmen från Erics hand och hörde Justin sjunga introt till nästa låt, samtidigt som jag råkade möta Alexander Skarsgårds blick en bit bort och hörde många tjejer viska om mig - då fick jag känslan, att jag aldrig någonsinn skulle kunna vakna upp ur den underbara dröm jag levde i.
Blev lite kort nu, men jag måste iväg! Kommentera söta ni! /Nina ♥
Kommentarer
Postat av: Dokuro-Chan ^.~
Yeay Goooooooodiii !!! ^^
Postat av: Marre!
Underbart även om det är kort!
Postat av: josefin
Det gör inget om det blir kort..jag blir bara glad om det kommer ett kapitel!!!
för det är super bra och spännande!!!
kan inte det komma mer drama???
Postat av: Josefin
Så fruktansvärt braaaaaaaaaa!!! :)
Postat av: Kickan
OMG UNDERBART!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Postat av: Miss Darkness
Har varit borta så jag läste de sista tre kapitlena på raken nu! Jättebra! :D
Härligt och underbart att eric och milena är så lyckliga och bara får ha det fint och njuta av varandra och av livet lite grann! :D
Ni e bäst!
<3 <3 <3
Postat av: a.l.v.a.n
BRAA!!!
Postat av: ★Jennifer★
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO! :D
kapitlet var obeskrivligt :')<3
MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER!! :D
Längtar såååå mykcet till nästa!<3
KJAM!
Postat av: emppu
er blogg är så braa<333,jag började läsa den bara för en liten tid sen,men jag är redan helt beroende på er blogg!!! Jaa bra kapitel :) gör inget fast det blir kort eller något för jag förstår riktgt bra att man inte hinner typ varje dag skriva osv...! ni e bäst<3:)
Trackback
