Timeless♥ - Kapitel 17

"-Jag älskar dig" Viskade jag mot hennes tårade ögon och hon kramade om mig hårdare medan fler tårar rann ner från hennes kind.

"-Jag älskar dig också Eric ... Du ska bara veta hur mycket jag älskar dig" Viskade hon knappt hörbart och jag vaggade henne i famnen. "-Tack" Lade hon snabbt till. Jag mötte hennes blick.

"-För vad?" Jag kunde se hur hennes blick började få tillbaka 'Milena'.

"-För att du finns" Ett litet leende syntes på hennes läppar, trots att tårarna inte gav upp.

---

Milenas perspektiv.

Det var söndag, dagen innan nästa tour-stopp. Barcelona.

"-Är det varmt där?" Frågade jag Eric som börjat packa ner t-shirts och badbyxor i sin stora resväska. Jag låg fortfarande och halvsov i den mjuka sängen. Hade inga planer på att gå därifrån heller.

"-Jag tror det ... Vi får hoppas i varje fall!" Skrattade Eric och packade ner det tredje paret solglasögon. Jag log och sträckte mig efter min iphone.

"-På vädret står det att det är typ 30 plus" Log jag belåtet åt vädersidan över Barcelona som bara visade stora, gula solar på de närmaste dagarna.

"-Och soligt" Lade jag till och Eric log brett. Jag fingrade runt lite på facebook och twitter, och rätt som det var tappade jag fästet om telefonen och tappade den mitt i ansiktet.

"-Aaaj" Skrek jag till och Eric såg upp från packandet. Han hade svårt att hålla sig för skratt.

"-Det var INTE roligt" Jag försökte se allvarligt på honom.

"-Nejnej, självklart inte ... Hur gick det älskling?" Eric kom fram till mig och fångade min blick.

"-Inte bra" Mumlade jag, halvt skrattande, och druknande i hans underbara ögon. Eric började pussa mig i ansiktet, lite överallt, och det fick mig bara att skratta ännu mer.

"-Bättre nu?" Jag nickade glatt, samtidigt som jag satte mig upp i sängen. Eric återgick till packningen.

"-Ska du inte packa, din slöfock?" Eric såg upp på mig.

"-Måste jag?" Jag slängde mig tillbaka ner på sängen och borrade ner ansiktet i kudden.

"-Klockan är ett" Skrattade Eric.

Erics perspektiv:

"-Klockan är ett" Skrattade jag. Milena borrade in huvudet i kudden, så jag misstänkte att hon inte hört något, men efter en liten stund reagerade hon.

"-VA?! Är klockan ett? Varför sa du inte det?! Jag måste packa!" Snart var det fart på henne. Hon hoppade upp ur sängen och efter några sekunder hörde jag hur vattnet började rinna ur dushen i badrummet.  Jag skrattade för mig själv.

Imorgon fortsatte turnen. Klockan fem skulle vi vara vid studion och träffa teamet inför morgondagen, så vi hade i princip 4 knappa timmar tills dess. Efter en liten stund kom Milena ut från badrummet igen.

"-Brr, vad kallt det är" Huttrade hon när hon kom in i rummet med handuken runt om sig. Jag såg upp från där jag satt i högen med kläder och saker som skulle ner i resväskan. Hon var så fin. Vattnet droppade från hennes långa hår.

"-Vad kollar du på?" Log hon.

"-Dig ... du är så vacker" Hon suckade och gick skrattande iväg med sina kläder för att byta om.

Milenas perspektiv:

När jag satt på mig jeansen och den svartvita linnet borstade jag igenom mitt blöta hår som redan samlat ihop sig i små tovor. När vi var yngre brukade alltid Frida borsta igenom mitt hår tills det var helt mjukt och fint. Hon älskade att hålla på med mitt långa hår. Jag log, men mitt leende försvann snabbt när jag tänkte på henne. Frida hade inte hört av sig sedan kvällen vi träffat henne och Joel på Pure. Det högg till i mitt hjärta och jag kände ett stygn av dåligt samvete, fastän jag visste att det inte var mitt fel. Jag borde göra något! Skrek det inom mig, men jag visste att jag inte vågade gå ett steg närmare Joel igen. Även om det gällde Frida.

"-Hej, hur är det?" Frågade Eric när jag kom in i sovrummet igen inkånkande på min resväska. Han hade inte kommit mycket längre med packningen än för en stund sedan.

"-Bra, hurså?" Svarade jag kanske lite för avsöljande att jag inte mådde speciellt bra.

"-Du såg lite bekymmrad ut bara ..." Eric såg på mig med rynkad panna och drog ner mig i sin famn.

"-Nejdå, jag tänkte bara på Frida ..." Jag lutade huvudet mot hans axel.

"-Jag känner dig allt för bra" Eric kysste min panna och släppte mig sedan för att låta mig packa. Jag öppnade resväskan där forfarande en tom chipspåse låg kvar sedan resan till Gotland.

"-Vad är det här?" Sa jag och slängde påsen på Eric som oskyldigt såg upp på mig innan han gick och slängde den. Jag log för mig själv och började riva ut kläder ur garderoben. Några klänningar, ett par jeansshorts, jeans, ett par t-shirts ... Linda skulle ta mig sig ett set av mina scenkläder, det hade hon lovat, så det behövde jag inte tänka på.

"-Vad ska man ta med?" Jag satte mig på sängen brevid resväskan som började bli halvfull.

"-Det ser ut som du redan har med dig ganska mycket saker" Log Eric som såg ut att börja bli klar med sin packning.

"-Det är bara kläder, Eric" Han skakade på huvudet.

"-Men vad är det viktigaste att ta med?" Upprepade jag. Han log bara ett snett leende.

"-Dig själv förstås" Jag suckade och gick för att hämta min lotion och solkräm ur badrummet. Det skulle bli en bra resa. Och inte bara det. Jag skulle uppträda i en arena för flera tusen personer. I Spanien. Jag insåg nog inte hur stort det var, än. För för ett par månader sedan hade jag inte ens drömmar om att bli sångerska över huvud taget. Jag visste bara en sak jag ville då, och det var att få vara med Eric. För alltid. Allt jag fått nu, det var bara ett litet plus i kanten.

---

Kapitel 17, sjukt vad det går snabbt alltså! Kommentera :D :D :D Puss puss /Nina ♥

Superbra! Jag ääälskar er novell! <33333 kraam<3

Sjuktbra! :D I Mean it

ÅÅååååå så bra!!!

Men jag längtar efter lite mer mys och kärlek... det var längesen känns det som... ;)

Ni e bäst!!!

♥ ♥ ♥

Håller med Miss Darkness.

Men extremt bra asså! <3

Det är så JÄVLA BRA! Vill verkligen inte att novellen ska ta slut. Jag håller också med Miss Darkness! <3

BÄST!!!

jag svär bästa novellen som finns!!!!!!!!!!!!

Jag läser inga riktiga böcker för det här är myyyyyyccckkkettt bättre! :D

Eric och Molly är inte ihop längre! Fruktansvärt!!!

Vill ju inte att Eric ska hitta en ny..

Molly värkar ju iallafall bra för honom....

Stackars båda två.



Hoppas de hittar tilbaka.

<3 <3 <3

Fantastiskt kapitel :) Det finns helt enkelt inte ord :')<3333333333333333333333333333

MER! :D Kjam<3